Vasaätten och dess brokiga historia.

För fem hundra år sedan var Uppsala ett viktigt maktcentrum. Här utspelade sig kamper mellan kungen och kyrkan, mellan Vasar och Sturar och mellan svenskar och danskar. I ruinerna lever berättelserna om familjen Vasa och deras fascinerande livsöden vidare i spännande berättelser.  Ingen av Sveriges regenter har bott permanent på Uppsala slott, men de vistades här kortare eller längre tider för möten, kröningar eller när pesten härjade huvudstaden.

Gustav Vasa – Grundaren av det moderna Sverige
Gustav Vasa (1496–1560) ledde upproret mot Kalmarunionen och valdes till Sveriges kung 1523. Han genomförde reformationen och bröt med påven, vilket gjorde Sverige protestantiskt. Genom att införa arvmonarki och bygga upp en stark centralmakt med skatt, militär och byråkrati lade han grunden till den svenska nationalstaten. Han fick många barn och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX kom alla att bli kungar.

År 1549 började kung Gustav Vasa bygga en befästning i Uppsala som på sin tid var norra Europas modernaste. En maktlysten Gustav utmanade kyrkans högsta genom att rikta sina kanoner mot domkyrkans torn. I Vasaborgen får du veta mer om Gustavs planer och vistelser i Uppsala, som då räknades som rikets andra huvudstad.

Erik XIV – Den känslige renässanskungen
Erik XIV (1533–1577) var äldste son till Gustav Vasa och blev kung 1560. Han var lärd och konstintresserad men visade tidigt tecken på psykisk instabilitet. Under hans regering utbröt Nordiska sjuårskriget, och 1567 lät han avrätta flera adelsmän i Sturemorden. Erik gifte sig med Karin Månsdotter, en kvinna av folket, vilket väckte skandal. 1568 avsattes han av sina bröder och dog i fångenskap nio år senare, troligen förgiftad.

Den 24 maj 1567 beordrade Erik XIV, som kan ha haft en begynnande sinnessjukdom, de fasansfulla Sturemorden. Man tror att morden ägde rum just i det som idag är Vasaborgens ruiner. Här finns de äldsta delarna av slottet och de trappor som både Erik och de mördade borde ha gått i.

Johan III  – Kungen som ville förena kyrkorna
Johan III (1537–1592) blev kung 1569 efter att ha störtat sin bror Erik XIV. Som hertig av Finland hade han gift sig med den polska prinsessan Katarina Jagellonica. Under hans regering slöts fred med Danmark, och Sverige erövrade Narva från Ryssland. Johan försökte förena katolska och protestantiska traditioner, vilket präglade både kyrkopolitiken och hans sons katolska uppfostran. Han var far till Sigismund och prinsessan Anna Vasa.

Erik XIV kan ha mördats på order av sin bror Johan III. Han lät restaurera slottet efter en brand, och byggde då bland annat Kung Jans port som finns utanför entrén till Vasaborgen. När Johan gifte sig  konverterade han till katolicismen.

Cecilia Vasa – Skandalprinsessan med stark vilja
Cecilia Vasa (1540–1627) var dotter till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Hon var livlig, viljestark och väckte ofta uppmärksamhet. Som ogift prinsessa orsakade hon skandal vid hovet i Vadstena 1559 när hon ertappades med en tysk greve i sitt gemak – den så kallade Vadstenabullret. Hon gifte sig senare med markgreven Kristoffer av Baden-Rodemachern men levde ett kringflackande och skuldsatt liv. Trots motgångar var hon företagsam och försökte driva både handel och diplomati i egen sak.

Enligt sägnerna kom hon i onåd hos hovet, och det sägs att hennes ande fortfarande vandrar i slottsruinerna. Många nu levande kan vittna om underliga händelser och försvunna möbler, vajande takkronor och en känsla av obehag när man vistas i vissa delar av slottet.

Sigismund – Den katolske kungen som förlorade Sverige
Sigismund (1566–1632), son till Johan III och Katarina Jagellonica, blev kung av Polen–Litauen 1587 och av Sverige 1592. Hans katolska tro skapade djup splittring i det protestantiska Sverige, där han störtades 1599 efter en maktkamp med hertig Karl. Han försökte förena Sverige och Polen till ett starkt rike, men det ledde till utdragna krig. I Polen regerade han i över 40 år och gynnade konst, vetenskap och utbildning under landets gyllene era. Han dog i Warszawa 1632.

Karl IX – Kungen som lade grunden till stormaktstiden
Karl IX (1550–1611), yngste son till Gustav Vasa, var först hertig av Södermanland innan han blev riksföreståndare 1599 och kung 1604. Han tog makten från sin brorson Sigismund efter slaget vid Stångebro. Karl motverkade katolska influenser och lät avrätta flera adelsmän i Linköpings blodbad. Under hans regering låg Sverige i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Han var far till Gustav II Adolf och farfar till drottning Kristina. Han dog kort efter slaget vid Kirkholm.

Gustav II Adolf – Krigarkungen som gjorde Sverige till stormakt
Gustav II Adolf (född 9 dec 1594 – död 6 nov 1632) var kung av Sverige 1611–1632. Under hans regeringstid etablerades Sveriges stormaktsställning genom avgörande insatser i trettioåriga kriget, särskilt segern vid Breitenfeld och hans död i Lützen. Tillsammans med Axel Oxenstierna genomförde han omfattande administrativa och rättsliga reformer, grundlade städer och läroverk, och moderniserade statsförvaltning och ekonomi. Han är far tilldrottning Kristina.

Drottning Kristina
Kristina (1626–1689) var dotter till Gustav II Adolf och blev Sveriges drottning vid sex års ålder. Hon kröntes 1650 och regerade med skarpt intellekt och starkt oberoende. Kristina vägrade gifta sig och chockerade samtiden genom att abdikera i Rikssalen på Uppsala slott 1654. Hon konverterade till katolicismen och flyttade till Rom, där hon levde som mecenat, tänkare och maktspelare i Europas kultur- och kyrkopolitik. Kristina är en av Sveriges mest mytomspunna historiska gestalter. Hon är en av tre regerande drottningar i landets historia och blev den sista regenten av ätten Vasa i Sverige.

Sturemorden 1567
Sturemorden kallas de mord på tre adelsmän tillhörande Stureätten och tre ytterligare personer, som Sveriges dåvarande kung Erik XIV lät föröva i Vasaborgen på Uppsala slott den 24 maj 1567. Hejdlöst raseri och frambrytande sinnessjukdom har angivits som förklaring till kungens beslut och handlingar kring morden. Denna tavla hänger i original på Museum Gustavianum, målad av  Gustaf Cederström.

 En självständig kvinna
Det har spekulerats i om Kristina föredrog män eller kvinnor. Hon gick ofta klädd i manskläder och var uppfostrad till kung. Hon var tydlig med att aldrig vilja gifta sig men ville inte berätta om varför. En brevväxling med en av påvens kardinaler visar dock attt hon var djupt förälskad. Ingen vet, förutom Kristina, vad hon verkligen kände eller tänkte. Helt klart är att hon hör till en av historiens mest egensinniga och frihetsälskande kvinnor. Kristina ligger begravd i Peterskyrkan i Rom. Här porträtterad av Sébastien 
Bourdon kort tid före abdikationen.

Plats för viktiga historiska händelser

Uppsala slott började byggas som en försvarsanläggning av Gustav Vasa 1549. Här började Kungen sin Eriksgata, här togs viktiga beslut och här abdikerade Drottning Kristina. Vid tidpunkten för den stora stadsbranden 1702, den största katastrofen i Uppsalas historia, var Uppsala slott ett vackert vitt renässansslott. 1744 bygdes det upp på nytt, förutom de urspungliga delarna som blev en ruin. Idag finns två olika museer, ett café, tornrum för vigslar, två festsalar och flera företag.

Sturevalvet. Foto Mia Ulin.

Kanonerna utanför krutrummet. Foto: Mia Ulin

En gravyr av Uppsala slott. Visar slottet före Uppsalabranden 1702. Gravyren är gjord i Stockholm 1690 och baserades på studier (ritningar) från 1660-talet. Gravyren publicerades i volym ett av Suecia antiqua et hodierna. Den här bilden är beskuren från panoramabilden i full storlek (I-56) av Uppsala.

Efter branden revs stora delar av Uppsala slotts sydvästra torn för att använda som byggnadsmaterial till Stockholms slott. Resterna blev liggande i ruiner och blev så småningom en gräsbevuxen kulle, kallad Gröna kullen. Inte förrän på 1940-talet grävdes Gröna kullen ut, ruinen restaurerades och fick så småningom tak.  Gröna kullen. Foto Henri Osti, årtal okänt. UUB.

Det sydöstra tornet användes som stadsfängelse från slutet av 1700-talet fram till 1862. Ett högt plank vid tornets fot skapade en fånggård där de intagna kunde gå ut och få en nypa frisk luft. 

Vasaborgen Uppsala slott. Besöksadress: Kung Jans port, Uppsala slott. Postadress: c/o Apostel, Slätbaksvägen 40 S-120 51 Årsta, Sweden. Tel: +46 703 90 79 89. info@vasaborgen.se